Den ryska julen – Traditioner, tro och firande

När vi i Sverige slår oss ner vid julbordet den 24 december och öppnar julklappar under granen, är det en helt annan stämning som råder i Ryssland. Där firas julen enligt den ortodoxa traditionen, och det sker inte på samma datum som i västvärlden.

Ortodox kalender och julens datum

Den ryska ortodoxa kyrkan följer den julianska kalendern, vilket innebär att julen firas den 7 januari istället för den 24 eller 25 december. Detta beror på att den julianska kalendern ligger 13 dagar efter den gregorianska, som används i de flesta västländer. För många troende i Ryssland är detta en av årets största religiösa högtider, även om nyårsafton har en mer framträdande plats som familjefestlighet.

Fasta och förberedelse

För de ortodoxt troende börjar julförberedelserna långt före den 7 januari. Den 40 dagar långa julfastan, som startar den 28 november, är en tid för andlig rening och avhållsamhet från kött, fisk och andra animaliska produkter. På julafton, den 6 januari, fastar många troende hela dagen och bryter fastan först när den första stjärnan syns på himlen, en symbol för Betlehemsstjärnan.

Julaftonsmåltiden

När fastan bryts samlas familjer runt ett traditionellt julbord som ofta innehåller 12 rätter, en för varje apostel. En av de mest symboliska rätterna är Kutia, en söt gröt gjord på vete, honung, nötter och torkad frukt. Den symboliserar hopp och evigt liv. Ingen alkohol dricks under denna måltid, och stämningen är ofta stillsam och högtidlig.

Juldagens firande

Den 7 januari samlas troende i kyrkor för midnattsmässan, en högtidlig ceremoni som varar i flera timmar och inkluderar sång, böner och ljusceremonier. Kyrkorna är ofta rikt utsmyckade med ikoner och levande ljus, och präster bär sina mest praktfulla skrudar.

Efter mässan fortsätter firandet i hemmen, där familjer samlas för att äta, sjunga julsånger (koljadki) och dela gemenskap. Julklappar är inte lika centrala som i västerländsk tradition, men barn får ofta små gåvor och godis.

Modern jul i Ryssland

Under sovjettiden var julfirandet förbjudet, och många traditioner försvann eller ersattes av nyårsfirandet. Nyår med Ded Moroz (Fader Frost) och hans barnbarn Snjegurotjka blev det stora familjefirandet, och den traditionen lever kvar än idag.

Även om julen har återtagit sin plats i det ryska samhället efter Sovjetunionens fall, är nyår fortfarande den största högtiden för de flesta ryssar. Men för de troende är den 7 januari en dag fylld av andlig betydelse och tid för eftertanke.

En unik högtid

Den ryska julen är en fascinerande blandning av urgamla traditioner, religiösa ritualer och modern påverkan. Den erbjuder en inblick i en djup andlighet som är starkt rotad i landets historia och kultur. Så medan vi i Sverige ställer undan julgranen och förbereder oss för vardagen igen, börjar det stora firandet i Ryssland – med stjärnor som lyser över snötäckta kyrktak och ljudet av klämtande klockor som fyller den kalla vinterluften.